milkbartoilet

Efteratt ha trotsat den bitande kylan på väg ner på stan så tog vi idag mod till oss och testade den nya vegburgaren McBean på McDonalds. Jag tror sist jag åt på donkan var nog sommaren 2002 vid E4an strax utanför Uppsala, en desperat handling för att överleva bland vägkrogarnas utbud av ”tacoskal fyllt med avokadogegg 350:-” . Vad ska man säga, det var sannerligen inte en dag förtidigt som en vegburgare fick komma upp på menyn igen, för de där friterade knölarna med sockersås som fanns tidiagre var ingen vidare hit. Jag måste erkänna att McBean faktiskt höll måttet, lite torr dock, vilket känns förståeligt med tanke på att den består av bönor. Annars var den väldigt smakrik med lite sting i, dvs helt ok men definitivt inget jag kommer att gå över stock och sten för att få äta. Jakten på den perfekta vegburgaren är med andra ord långt ifrån över. Jag måste nog säga att sojaburgarna från Mias grill fortfarande regerar, så länge man blundar för att personalen där är ena rediga sluskar allihop, detsamma måste nog sägas om lokalen. Det enda som kan få rent därinne är nog några liter bensin och en tändsticka.

Jag har just insett att texten på min blogg är löjligt liten. Vem tror jag att jag är egentligen?

Tänkte ta det lugnt ett tag, sitta på sängen och mysa med det nya tillskottet i famijen, en bländande vacker macbook pro, kanske lyssna på lite musik. Tråkigt nog kan jag knappt höra mig själv tänka för ventilationssystemet i det här huset funkar på så vis att man har megafoner mellan lägenheterna och grannen ovanpå spenderar mest hela dagarna åt att plonka på sitt piano och skråla för glatta livet. Nu verkar det det stora eldprovet ha gått av stapeln, någon slags livespelning. Ja det är ju ändå fredagkväll och lite hålligång måste man väl tåla. Men nu undrar jag bara om det är ok att byta ut denna one-man-show-snubbe mot den där skriktjejen vi hört så mycket om.