Det är så här det är just nu
Nyligen hemkommen satt jag igår kväll och ögnade lite i Pappersväggar, som varit ”under läsning” i säkert ett års tid nu. Novellsamling är väl rätt soft tänkte jag och plockade med den på resan till min föräldrar. Inte förrän på hemresan igår fick jag möjlighet att läsa lite och jag tror jag fattar nu varför det har tagit sån tid.
Kring förra julen hade jag Ajvide Lindqvist-frossa och slukade Låt den rätte komma in och Hanteringen av odöda som jag aldrig tidigare slukat böcker. Det finns dock inget soft i dessa böcker, de är bra grejer men så nattsvart att det stundtals gör ont. Jag ser inte mig själv som en särskilt munter person, konsumerar mer än gärna lite mörker. – För många många år sedan såg en gammal god vän på mig med bekymrad blick och sa: ”vilken melankolisk musik du lyssnar på”. – Trots detta vill jag väldigt ofta skaka om karaktärerna i dessa böcker och be dem le lite, vara lite nöjda och inte vara så jävla utanför. Ta på nått i pastell för fan och se lite glad ut!
Just nu har jag en lite halvjobbig period med oro och känner mig dessutom sjuk (läs: hypokondrisk) mest hela tiden. Jag antar att det är den här tiden på året som gör sitt med mitt psyke, det sammantaget med lättare sömnbrist. Vi får se när Pappersväggar blir färdigläst, nu får den nog vänta tills jag känner mig lite lättare i sinnet. Det blir bara för mycket mörker, tyvärr. Till exempel Vikarien fick mig att tänka på en del i Den femte systern som gjorde mig sjukt mörkrädd när jag läste den i höstas. Läskiga robottanter är liksom bortom vad jag pallar.
Istället får jag hålla mig till fjortislitteratur, en nivå jag kan hantera just nu. Precis innan vi åkte avslutade jag Juliane och jag av Inger Edelfelt som påminde väldigt mycket om Skuggorna i spegeln som jag läste i somras. Den var väl lite av en läseparentes, ett andningshål, en sån bok man roffar åt sig på biblioteket eftersom omslaget känns bekant (jag läste om den på bokhora för en tid sedan). Ska jag vara riktigt ärlig så blev den läst enbart för att jag skulle ta ett bad och inte ville läsa en inbunden bok i badkaret (svaga armar=blöta, vågiga böcker).
