milkbartoilet

Alltså det här med att inte köpa böcker börjar tära på mig nu. Nu läser jag nog mer än någonsin och bokhyllan står ändå pinsamt inaktiv fylld av sambons Nick Hornby-böcker (som jag inte läst) samt en massa Douglas Coupland från den tidigare delen av detta årtusende och en tid innan dess. Som nyinflyttad i stan och ny på universitetet var det, som för nog många med mig, oerhört viktigt att köpa kurslitteratur. När jag senare kommit till rätta med vad jag ville göra med mig själv hade jag även kommit till sans med denna köphets. Från 2004 till nu har jag köpt två böcker som varit relaterade till mina studier. En av dessa två, Representations av Stuart Hall drog sonen fram för en vecka sedan, jag tänkte väl som så att det går lite väl fort fram nu. Jag har själv bara läst några få sidor i den så kanske kan vi läsa lite Alfons istället.

Nu det senaste året har mitt restriktiva bokshoppande även gnagt sig in i fritidsläsandet. Jag köper inget om jag inte måste. Som måste kvalificeras enstaka vampyrromaner i somras för att det var vad jag snöat in på för tillfället, men det resulterar också i att det enda jag till synes har läst på sistone, som står i bokhyllan, är Stephenie Meyers två senaste. Pinsamt, är det inte? Jag känner inget sug efter att ta tag i det olästa 90-talslagret, jag vill läsa det nya och jag vill att det ska synas i min hylla, som troféer. Kalla mig ytlig, men det är väl en rätt blygsam ytlighet jag lider av i så fall.

När jag kommer hem till någon för första gången så är det bokhyllan, av allt i hemmet, som brukar vara mest intressant. Helst ska den vara välfylld, det är väl vad som är viktigt egentligen, det ska vara mycket av det goda och inte för prydligt. Nu när jag tänker på det får jag god lust att slänga ut bokhyllan och börja om från början, tabula rasa hej och hå, och sedan börja unna mig en bok då och då. En pocket i månaden skulle väl inte direkt få familjeekonomin på fall. Kanske börja skriva önskelistor, låta andra få sköta shoppandet. Jag har ju blivit så fasligt snål i och med det här förbannade köpstoppandet. Kanske borde jag börja mocha böcker på riktigt och göra mig av med alla de där gamla spökena som jag vet att man ska ha läst. Ni vet de där förebrående böckerna som alla andra har läst, alla utom en själv.