I väntan på vardagen
Risgrynsgröten knockade mig och jag har sedan julaftons morgon blott varit en människospillra. Jag känner mig lite krasslig och känslig bara. Ingen fara, jag är nog bara dödssjuk, som vanligt.
Jag måste säga att jag är lite trött och sur över att världen befinner sig i helgdvala fortfarande. Längtar tills imorgon.
Tidigare idag låg vi och slappade framför Nightmare Before Christmas, en fantastiskt bra film som verkligen föll den lilla i smaken. Själv var jag lite halvskeptisk till om det skulle vara ok att låta ett så litet barn se en film med så många läskiga inslag, men han har ju inte skaffat sig något begrepp om att den typer av saker är skrämmande än. Igår när ”Ia” var på besök och röt som ett lejon var hon så läskig att det lilla ansiktet blev alldeles skrynkligt medan självaste Oogie Boogie bara var en helkul figur som fick den lilla att sittdansa av förtjusning.
Sen när det var dags att sova middag blev det tvärstopp för den lilla skulle se mer av månen på datorn.
