milkbartoilet

Den här stressen börjar kännas nu, klappar ska köpas, packas och skickas och helst komma fram i tid dessutom. Det enda som känns tryggt är vardagslunken. Om kvällarna läser jag gärna en snutt ur Lev enklare och vill verkligen få ordning och bukt med allt det där, livet, som väl ändå inte ska vara ett enda rusande efter ett lyckligt mål. Livet är på vägen inte där framme. Lätt att glömma. Viktigt att bli påmind om.

Åkes mamma glömmer helt och hållet en dag. I vanliga fall är hon tokig om morgnarna, Åke tar då på drakgrejen så ljudet av tjatet och hysterin dämpas något. Egentligen är ju inte Berit konstig, utan är väl som människor är mest, stressade och frustrerade. Det som är speciellt med Berit är att en dag vaknar hon som något helt annat och har då glömt allt det där som är viktigt.

När Åkes mamma glömde bort är en väldigt fin skildring av hur det kan gå när en vuxen inte mäktar med längre och över en natt förvandlas till något slags drake. Det kanske kan tyckas tragiskt att Åke under den dag som följer får ta hand om mamma Draken, men Åke tar sin mammas hand i sin, den är sträv, men det är ju ändå hans mamma. Det spelar ingen roll att hon flippar ur och glömmer, mamma är alltid mamma.

När jag nyss läste Mig äger ingen var det ofta svårt att hålla tårarna borta och ibland gick det inte alls, inte för stackars lilla Åsa med hemska pappan utan för allt det fina i en förälder som gör sitt bästa trots allt det som är svårt i livet. Ofullkomliga föräldrar kryllar det av därute, ingen är perfekt och det är så det är.