milkbartoilet

Det här med att blogga får verkligen hamna i skymundan nu med allt som måste göras. Bebis, skola och till och med lite jobb sådär på ett hörn. Ikväll t ex har nån tagit ut min hjärna och ersatt den med ett halvt kilo köttfärs. Jo, det är sant på riktigt. Häromkvällen ville vi se Upp till kamp som började 20:30 och innan dess Sjukhuset som slutade åtta och pojken hade inget emot det men han skulle ju äta, ropa och bli badad däremellan :) Livet är förjäkla underbart.Positivt också med bra svensk tv. Upp till kamp var bra grejer. Ännu roligare var det att läsa om Lukas Moodysons återkomst till rimligheten. Mums, jag gnuggar mina händer.

Nu när alla tv-serier har tagit världens längsta uppehåll har jag äntligen fått lite ordning på mitt filmtittande. Igår funderade vi lite på om vi skulle ta och se The Passion of the Christ eller kanske The Notebook. Resultatet blev att vi lite halvhjärtat såg sisådär en timme av den senare innan vi slog på Thank You for Smoking istället. Tur var väl det för romantik i all ära så var det där i sliskigaste laget. Kanske vore något för den som samtidigt är ett hardcore-fan av handarbete och Danielle Steel-romaner (inte för att jag har nån koll egentligen). Thank You for Smoking är iaf en mycket schysst mockumentary om tobaksindustrin och lobbyverksamhet i ”världens bästa demokrati”, väl spenerade 90 min. Nu måste jag bara se till att se klart Fast Food Nation som är en film i ungefär samma anda.

Nu måste jag verkligen rekommendera filmen This Film Is Not Yet Rated, om det amerikanska ratingsystemet av film. Enligt MPAA som är ondingarna bakom denna galenskap är en film som Ma Vie en Rose om den lilla pojken Ludovic som drömmer om att en dag bli en flicka r-rated, dvs bör endast ses av personer under 17 år i sällskap av en vuxen, medan senaste Bond-rullen Casino Royale, vilken jag inte har sett men som jag förutsätter innehåller åtminstone en del pang pang och säkert en nypa snusk också (det är ju ändå Bond), fått ratingen pg-13 som innebär att det är ok att personer under 13 år ser den sålänge en förälder givit sitt medgivande. Det är alltså mer skadligt för barn att se en film om ett annat barn som gillar att ha på sig klänning men som råkar vara pojke än att se en film om en narcissistisk kvinnokarl som vet att en kvinnas nej egentligen inte är ett nej på riktigt och att människor som pratar annorlunda givetvis alltid är ondskefulla jävlar som förtjänar att dö.

Snart måste nån nog ta på mig en sån där tröja som gör att man kramar sig själv för jag håller på att bli tokig. Jag vaknar på morgonen lycklig för att det inte gör ont men ligger kvar ett slag då det onda kryper sig fram. Jag vet inte vad jag gör för fel, men tydligen är jag sned i ryggen, så att det gör ont därför och som om det inte vore nog så är min överkropp lite kort för att ha en inneboende, så revbenen gör lite extra ont och som grädde på moset så kan jag inte skratta för då känns det som att jag ska spy. Så nu efter en ur ett komfortperspektiv sett bedrövlig helg ska jag nu ta min dator och lägga mig på sängen och troligtvis ska jag ta och se dokumentären This Film Is Not Yet Rated. För än så länge känns det ok att ligga ner och jag antar att jag bör passa på så länge det varar.

Ikväll lyckades jag slita mig från frenetiskt surfande på diverse föräldraforum och ivrigt spekulerande på tradera ett tag (för just så galen blir jag med bulle i ugnen). Jag kommer därför just från tv-soffan efter att ha sett filmatiseringen av Daniel Clowes Art School Confidential. Det var en väldigt trevlig överraskning när jag upptäckte att filmen äntligen kommit ut på marknaden och visst var det en trevlig film som mycket väl uppfyllde mina förväntningar. Vad som är extra trevligt är att jag nu känner ett jättesug efter att läsa serier, som jag nog inte känt sen länge tillbaka nu. Kanske skulle jag kunna distrahera mig med Craig Thompsons Blankets eller äntligen få måsteserier som Watchmen lästa istället för att bara fundera på sjukt viktiga grejer som t ex moderkakor i framvägg mm.