milkbartoilet

Kolla in en viss krönikörs alster i den allra sunkigaste av kvällsblaskor, återkommande varje helg, och voilà! ett riktigt lågvattenmärke varje vecka, slår aldrig fel. Det går inte en lördag utan att jag blir riktigt arg och börjar misströsta över mänskligheten. Hur dum får en människa kan bli? Här har vi svaret.

Jag vet inte mycket om Bitterfittan-boken, men det hör väl heller inte hit. Jag fattar bara inte hur Skugge kan undgå att känna lukten av sitt eget skitsnack. Hon personifierar verkligen allt det som är uppfuckat i samhället på det här området och bidrar i själva verket aktivt till skapandet av nya bitterfittor. Mamma hit och mamma dit och pappor kan faktiskt inte heller. Vilken pappa kan inte göra vad fan han vill i Skugges idealvärld? Och vilken mamma kan egentligen ens gå på toaletten utan sitt barn? Förresten varför skulle en mamma VILJA gå på toaletten själv. För det är väl ändå det som är att vara mamma, att träda in i tillstånd av total altruism.

Nu är Linda upprörd, ja kanske rentutav sårad över att inte ens fint folk vill se hennes tuttar. Jag orkar inte läsa hennes krönika utan skummar bara igenom lite löst och hackar mest bara för att hon är en irriterande barnfundamentalistisk biologisttant. Sen kan jag inte låta bli att ilskna till ytterligare över ”toor” (toa i plural), kanske kan svenska folket starta en liten insamling så Linda kan få skickas iväg på en ”svenska för nybörjare”-kurs.