Allt är sig likt, tolv år sedare

Nu är jag på väg i säng och jag insåg just att mitt hår är smutsigt och associationsapparaten började snurra igång. Jag tänker på några dagar innan nyår för, vad är det nu, kan det vara 12 år sedan, näe kanske snarare 11, eller? Jag och min bästa vän satt i hennes familjs stuga i ödemarken långt bort ifrån ingenting (kommer du ihåg eller är det bara mitt sjuka minne nu igen?). Vi hade smustiga hår och vi var så galet peppade inför nyårsfirandet. Det var nog första året i gymnasiet och allt var nytt och stort och fantastiskt. Några dagar av att inte tvätta håret där ute i ödemarken var som värsta förberedelsen för världens bästa nyårsafton.
Jag minns inte så mycket av själva nyårsfirandet, det var ingen stor grej, men det smutsiga håret i Nianfors har jag inte glömt. Just nu hedrar jag det minnet med mitt smutsiga hår, imorgon ska det tvättas och om det blir världens bästa nyår får vi väl se. Om vi inte hörs innan så vill jag passa på att önska alla mina tre läsare ett gott nytt år.

