Gratisböckerna och kritiken
Det är spännande det här med recensionsböcker. Just nu pågår lite samtal på ämnet hos Bokbabbel här och här och nu senast på En full bokhylla är en rikedom.
Själv är jag inte en sådan som överöses med böcker från förlagen, men det händer att jag ber om enstaka böcker och det händer också att jag får dem hemskickade till mig.
Visst händer det saker med en, när det dimper ner gratis böcker. Jag blir själaglad varje gång, kanske mest för att det är en bok jag längtat efter, men också att någon bedömt mig som värdig.
På samma vis kan jag också känna hur det mörknar lite inom mig när jag inte får recensionsexemplar av böcker jag tycker att jag borde få. Jag blir lite bitter och tänker att jag fanimig skiter i att skriva om den och den där boken. Vill de gå recensionslösa så visst, ha det så.
Häromveckan lånade jag relativt nya Kurt och Kio vill ha djur på biblioteket, men har jag skrivit om den? Nej, och det bara för att jag är lite sur på förlaget, som jag i min lilla bubbla antar inte anser mig vara värdig. Nu menar jag inte att det är rätt vara såhär illvilligt inställd som jag kommit att bli. Det är på inget vis medvetet, det bara blev så.
När det kommer till att tacka för böckerna i bloggen, så säger jag nej. Det räcker gott att länka till förlaget och sedan skicka ett tack via e-post tillsammans med meddelande om att boken blivit omskriven. Var och en gör ju som den själv behagar, men jag tycker att ett tack i inlägget känns lite smörigt och samtidigt skamset bekännande, det blir lätt att det osar av ärlighetskomplex.
Det här betyder absolut inte att jag hymlar med att en bok skickats till mig, häromveckan när jag fick Lilla stjärna blev så euforisk att var tvungen att skriva en lycklig rad om förlaget på facebook. Jag statusuppdaterar annars aldrig, så det var ett stort ögonblick.
Frågan är bara: vad gör den här lyckan med mitt omdöme? Har jag förmågan att kritisera genom dimmorna av smicker? Själv försöker jag att vara reflekterade med självinsikt nog att inse när det är äkta och när det bara blir fel. Jag recenserar inte allt jag får, mycket på grund av att jag inte hinner. Har jag en trist recensionsbok läser jag bara inte ut den och då skriver jag heller inte om den. Livet är för kort för att ödsla tid på det som är dåligt.
Jag fattar problemet med de eviga ”lovebombandet” över böcker, och när böckerna dessutom varit till skänks så gör det såklart något med trovärdigheten. Samtidigt är det väl det som är grejen med bloggar, den som läser får ta det för vad det är.
